Tiger, kolla!!!!

Är jag fin nu mami?

BVC

Idag var det dags för 4-års besök på BVC. Redan innan vi gick dit förberedde jag mig på att vara trevlig, vilket i vanliga fall inte krävs någon förberedelse. Aliyas BVC sköterska är nämligen väldigt trevlig, så trevlig att man vill bli otrevlig tillbaka... Med huvudet på sned, uppdragna ögonbryn och med vän röst så tar hon emot, spelar ingen roll om hon pratar med den vuxna eller den lilla, rösten är alltid ljuv och med fallande ton i slutet av meningen.

Efter lite kort utfrågning av BVC-sköterskan om Aliya trivdes på dagis och vad hennes kompisar hette så vägdes och mättes hon, 15,9 kg och 102 cm lång. Sedan balanserade Aliya fint på den gulsvarta randen på golvet och sen var det dags att visa kunskaper i finmotorik.

Aliya ritade en gubbe (mig), skrev sitt namn och klippte itu ett papper, allt enligt order (utom namnet, tänkte hon kunde briljera lite, men då hon skrev baklänges och spegelvände L:et blev effekten inte lika stor som jag hade tänkt mig. Ja, det märktes ju naturligtvis inte på den övertrevliga sköterskan som oh-ade och ah-ade, utan det var bara jag som blev lagom imponerad ;)) Dessutom kunde hon räkna dom uppradade kritorna och namnge färgerna, så då var det bara syntest kvar. Aliya fortsatte att briljera genom att känna igen bokstäverna H T O och V som stod om vart annat på tavlan. Synen på båda ögonen tillsammans var perfekt, likaså höger öga, men på vänster öga blev Aliya lite osäker och ville slita bort min hand som jag hade över det högra ögat. BVC sköterskan tyckte ändå att hon fick godkänt och sa att det blir nytt syntest om ett år och om man då tycker att det behövs så går man vidare med det då.

Efter 25 minuter kunde vi gå därifrån och konstatera att hon fungerar som hon ska, vilket jag ju redan visste. ;) BVC sköterskan ojjade sig över hur snabbt allt hade gått och jag funderade på att fråga hur lång tid hon hade satt undan till detta besök, men beslutade mig snabbt för att inte bege mig in i ännu en diskussion där vi båda log ikapp med huvudet på sned och uppdragna ögonbryn, så vi tackade för oss och gick.

Läggdags...

Klockan är 20.14 och Aliya är sur för att hon inte får vara uppe. När hon hade druckit upp vällingen så hade hon "ont i magen" och 30 sekunder senare mötte jag henne i köket med ett pillemariskt leende på läpparna "jag försööökte sova..." Hon blev genast tillbaka motad in i sängen där jag tydligt hörde krokodiltårar. Nu bökar hon runt som om hon skulle bygga bo därinne...

Tidigare idag gjorde vi (jag) fina pärlhalsband. Kanske lägger upp en fin bild imorgon. =)

20.21 Nu eskalerar ljudnivån inifrån sovalkoven, ett frenetiskt trummande på täcket med som det låter händer och fötter... nu har trummandet bytts ut mot viskningar till Tigger som ligger bredvid... och här sitter jag med mitt ägg, som visserligen är kylskåpskallt, men som jag inte vågar skala ifall det sätter igång en ännu ej upptäckt längtan efter kokt ägg där inne i sovalkoven...

20.31 Nä nu låter det som hon leker!

20.40 Ja, hon lekte med en trasig halskedja.

"Kan inte sova" hörs som ett mantra inifrån sovalkoven... "kan inte sova, kan inte sova, kan inte sova, kan inte sova..." "Åh nej! Jag Kan inte sova!" "Kan mamma sova bredvid mig hela natten?"

Måste nog få lite kurningstips från syrran...

20.48 Nu har jag slängt henne i sängen, igen. Krokodiltårar, igen. What to do????

Btw så har jag vågat mig på att skala ägget nu och det blev uppätet någonstans mellan kl. 20.40 och 20.48 Mums!

Barnkalas igen

Idag var vi hos Leander från dagis som fyllde 3 år. Aliya var lite skeptisk till att gå för att Leander inte var hennes "nära" vän (läs: han bits och slåss), men hela avdelningen var bjudna så hennes bästisar var där också (dessutom så trodde jag nog inte att han skulle bitas och slåss på sitt eget kalas).

Leanders familj bodde i en jättefin stor sekelskifts lägenhet som mamma Katja (Stellas mamma) och jag blev väldigt förtjusta i. Det bjöds på kaffe i alla sorter, te, saft, chokladdryck, festisar, frallor med smör, ost och nutella, grönsaker med dipp, chips, ostbågar och chokladpinnar. Jag har säkert glömt något också. Allting var supersmarrigt och tårtan som kom senare var jättefin och jättegod. Det var en slags kanelbulletårta fast i sockerkaksform i form av en gubbe. Tydligen så var det en Dansk tradition med en sån tårta och det första man gjorde var att skära av huvudet på gubben och då skulle alla skrika. Gubben hade hår gjort av saltlakridsremmar som föll lilla fröken Granberg i smaken och så var den dekorerad med mer godis (kan det bli bättre?). När det var dags att gå hem så fick alla barnen en stor godispåse att ta hem.

Så nu har jag en socker-chockad liten tjej här hemma som blåser upp ballonger... =)

Aliya på födelsedagen den 15 januari

Familjemys

I fredags kom min lilla sessa hem efter en vecka hos pappan. Samtidigt kom mannen hem och bonusbarnen. Vi gjorde hamburgare med hemmagjorda bröd, som dessvärre inte blev lika goda som dom jag gjorde till barnkalaset en vecka tidigare.

Jag sparar aldrig recept som jag hittar på nätet och nu när jag googlade så hittade jag ett recept av Per Morberg som lät riktigt mumsigt, men jag tror att det stod fel i receptet då man skulle ha 2 msk salt till en halv sats bröd... jag hade i 1,5 msk och det var för mycket. Dessutom så skulle degen vara kletig, men min deg blev mer än kletig då jag kunde hälla ut den på mitt rikligt mjölade (enligt receptet) bakbord (spishällen) och istället för att bli fluffiga och lätta blev bröden hårda och stabbiga, ja och jättesalta. Men vi åt med god aptit och sen spenderade vi resten av kvällen med att försöka släcka törsten...

I morse vaknade dom små vid 8 tiden och bänkade sig framför TVn. Vid 9 tiden så hade även tonåringen vaknat och då tvingade jag mig ur sängen för att göra frukost. Efter en snabbvisit (jag hade småttingarna med mig så sååå snabbt gick det inte) på affären så åt vi en lyxfrukost bestående av varm choklad med vispgrädde och marshmallows, puffar, jos, rostat bröd och goda pålägg. Dessutom så råkade vi få med oss en ekologisk vaniljyoghurt från affären helt gratis då jag kom på att jag skulle köpa batterier när jag hade betalat och fick ställa mig sist i kön medan barnen plockade ihop maten. Lillan stoppade i allt hon såg och när vi kom hem och jag plockade upp matkassen så trodde jag först att jag hade tagit fel för förpackningarna såg snarlika ut, men sen insåg jag att vi hade gått +. Jobbigt för den stackars damen som kom hem utan sin ekologiska vaniljyoghurt.

Första inlägget...

Inspirerad av syrran så tänkte jag också börja blogga så smått. Ibland så känns det ju som om jag bara måste dela med mig om allt möjligt, så here goes! =)